Jag gillar Ebay lite för mycket. Tradera är nästan likadant, fast svenskt (allt svenskt är lite tråkigare)Om ni hittar externa, vinkelbara blixtar till canon får ni gärna säga till! Bli medlem HÄR och sälj, buda eller köp direkt.

 Jag är krönikör hos nättidningen Hey Sugar Magazine. Denna gången hade jag dock sjukt svårt att komma på vad jag skulle skriva om men det löste sig och nu är den klar! 

Det faller stora flingor från en mörk himmel och sveper in staden i ett skyddande täcke. När löven överger träden och faller till den frusna marken känner jag alltid ångesten komma krypandes. Varje år. Jag försöker förbereda mig med varma kläder, duntäcken och burkar med D-vitaminer. Trots det är jag aldrig beredd när vintern väl slår till.

Det går inte på en gång, det dröjer ett tag. Men sen händer det jag fruktat. Vinden lyckas tränga igenom min jacka, kylan får mina ögon att tåras och det konstanta mörkret lurar mig att klockan är mycket mer än vad den är. Får mig att tro att det är evig natt och att solen bara är ett påhitt.

Övertygar mig om att det är normalt att läpparna spricker av torrhet trots lager av cerat och att bortdomnade tår och fingrar är ett faktum. Vintern förvandlar mig till en eremit som gömmer mig inomhus i ljuset och värmen. Får mig att frukta mörkret eftersom det skulle sluka mig om det fick chansen. Hur många D-vitaminer jag än knaprar och hur tjocka kläder jag än har på mig lyckas jag inte fly. Jag förfryser fast elementen och klädlagren får mig att svettas. Jag ser ingenting trots att lamporna bländar mig.

Jag sluter ögonen och försöker förnimma en positiv känsla. Se en positiv bild framför mig. Letar efter solljus fast det är natt. Likt bortglömda minnen uppenbarar sig ord framför mig. Familjen, vännerna, katten och bloggen. Vad skulle hända med dem om jag lät mörkret vinna över mig? Lät snön begrava mig? Det är inte bara jag som kämpar. Alla är fyllda av mörker. Alla slåss med demoner bara de kan se. Jag är inte ensam. Någonstans där inne finns det. Långt där inom mig lurar det. Slumrar. Det varma, det ljusa, tryggheten. Jag känner det, jag anar det. Jag vet det.

Det faller stora flingor från en mörk himmel och sveper in staden i ett skyddande täcke. Jag inser att det är vackert.